Wilhelm Alexis Forsberg

Och så kom han äntligen till världen. Onsdag morgon 26 september börjar värkarna. Ville gärna vara hemma så länge som möjligt innan vi åkte in eftersom det är en bit och inte skulle bli tvungna att åka hem igen. Vid 11 tiden kände jag att det kanske var bäst att åka ändå och tur var väl det. Klockan 12 kom vi in till förlossningsrummet och jag var tydligen öppen 7 cm. Då vart jag pepp. 3 timmar senare var han ute! Känslan kan inte beskrivas med ord. Wilhelm, 3610 gram, 52 cm, kl 15.13 och utan minsta lilla smärtlindring. Sjukt vad kroppen klarar av!

För er nyfikna

Nej. Han har inte ploppat ännu. Inte många kvar på gissningslistan nu. Men jag hoppas verkligen nån av er prickar rätt kan jag lova! Skulle försöka mig på att hoppa hopprep ikväll. Hade inge hopprep hemma. Försökte låtsas att jag höll i ett och hoppade ändå. Gick inge vidare alls. FAN va det trycker. Men fortfarande inte tillräckligt...godnatt!

Dagen med stort D

Och så var dagen äntligen här. Dagen som vi har räknat ner till i tusen år känns det som. 22 september. Men visar han nå tecken på att han vill ut?! Nä. Hade väldigt ont natten till fredag så jag trodde verkligen att han skulle kika fram under helgen men nu ser det inte så ut. Jaja. Det är ju faktiskt högst två veckor kvar nu som allra längst. Och två veckor är ju ingenting egentligen. Bara 14 ynka dagar. Nu hoppas vi ju såklart att det händer nåt innan men om så vore så är det inte så farligt. Det bara pirrar av spänning i kroppen!!!

Här ser ni äntligen alla magbilder som jag hållit på så länge. Inte lätt att försöka få lika bilder alla månader för att jämföra men man ser ju rätt bra i alla fall. Tänkte jag kanske skulle göra en förstoring av den och rama in. Lite kul minne att ha ändå :) Nu hann jag ju inte med nån bild från första månaden som ni ser men det var inte så mycket till mage att se då heller så. Dessutom blev det ju snyggare kollage med åtta bilder ;) Så håll era tummar och tår nu så att vår lilla Skrutt får träffa mamma och pappa snart :)

Rutinkontroll sju?

Har tappat räkningen vid det här laget. Men idag var förhoppningsvis den sista! Allt såg lika perfekt ut som vanligt och han ligger startklar lååångt ner som han ska och det känns kan jag lova. Hugaliga!  Men med tanke på mina känningar så trodde barnmorskan att det inte borde dröja så länge till men det där kan man ju aldrig lita på :) Hur som helst går det framåt och då är jag nöjd.

Eftersom jag faktiskt måsta kliva ur sängen imorse och duscha (som inte är det lättaste just nu) så är jag relativt pigg och dagen till ära tänker jag pyssla med min lilla scrapbook om graviditeten och framkalla bilder. Den kommer bli så fin så. Bilder kommer på den i ett senare skede! Om högst 2 veckor är jag mamma, hur sjukt är inte det?!

Blodtryck: 100/60
SF-måttet: 36 cm
Hjärtljud: 148 slag/min
Vikt: 72kg (+16)

Kaneläpple, pepparkaksdeg och mjölk

Dagarna kryper fram. Eller nej. Dom ålar sig. Långsamt går det iaf. Helgen gick dock alldeles för fort när bästa syster var här och underhöll mig. Men nu är vi tillbaka till ålandet. Nåja, kan iaf glädjas åt att jag fick göra mig av med lite shoppingbehov i helgen. Var evigheter sen som jag köpte något till mig själv. Det fick bli ett par förbjudet snygga boots som jag kan stila med vid ALLA tillfällen i höst. Inte ofta man hittar skor med klack som faktiskt är bekväma. Dessutom fyndade jag en begagnad skinnjacka! Nu saknas bara årets stickade och ett par superslimmade jeans så är höstens sexy-mama-outfit komplett!

Som ett barn dagen innan julafton

Jag som tycker tiden står still. Men så kom dagen. Tvåsiffrigt blev ensiffrigt. Alltså 9 dagar kvar till beräknat datum. Visst, jag som lovade mig själv att sluta räkna ner till det datumet... men det är så svårt. Det ploppar bebisar till höger och vänster och jag sitter hemma i soffan, ensam, och känner att jag blir mer frustrerad för varje dag som går. Varför liksom? Man borde njuta av det här, den sista tiden med sovmorgon, sista egentiden, sista tiden som icke-förälder. Men hur i hela helvete ska det gå till när allt man vill är att snusa på bebis??!

Jag vet. Det är ett evigt tjat det här. Men jag är inte på topp. Inte någonstans. Marcus kommer som tur är hem ikväll. Då kanske jag blir på bättre humör. Dessutom har jag en systerhelg att se fram emot också. Då ska vi gå (springa) på Kupolen och hoppas att det tar lite fart där inne! Nu ska jag suga i mig lite mera hallonbladste och hoppas att alla vidskepliga gummor har rätt i att det faktiskt hjälper att trigga igång förlossningen. Happy thoughts!

3 meter lång och 69 kilo tung, eller?

Mycket nu. Fast samtidigt står allt still. Jag är fruuuktansvärt klar med att vara gravid nu. Kan inte göra speciellt mycket mer än att ligga i soffan från morgon till kväll och längta efter vårt lilla mirakel. Jag försöker aktivera mig och göra saker för att hjälpa tyngdlagen på traven lite. Sådär går det väl. Men nu har jag bestämt mig för att sluta stressa och helt enkelt acceptera att han kommer när han är redo och det är det som är det bästa!

Ni är en del som har varit så lydiga så och gissat på min lilla "enkät" som jag gjorde för ett tag sen. Kul! Min gissning var 9/9, alltså idag, eftersom jag och Marcus har varit tillsammans två och ett halvt år idag, men jag tvivlar faktiskt på att han kommer titta ut innan klockan slår midnatt ;) Här är en sammanställning av era gissningar!

• Cecilia 2/9
• Mamma Linnea 9/9
• Tom 9/9
• Faster Marie 17/9
• Malin S 17/9
• Daniel 17/9
• Pappa Marcus 19/9
• Moster Louise 19/9
• Alexandra 19/9 
• Morfar Kjell 20/9
• Farfar Per-Olov 21/9
• Linda 23/9
• Mormor Lilian 23/9
• Anna 24/9
• Tiina 25/9
• Emma 25/9
• Malin H 27/9
• Jesper 28/9
• Morbror Alexander 29/9
• Sofia 30/9
• Farmor Liselott 3/10